Kroppstemperatur: vad är normalt och när blir värme eller kyla farlig?

Vad räknas som normal kroppstemperatur?

Normal kroppstemperatur är ett intervall, inte en exakt siffra som alla ska ha. Enligt 1177 brukar den inre temperaturen hos både barn och vuxna ligga mellan 36 och 37,8 grader.

Din temperatur kan vara lägre på natten och morgonen och något högre på eftermiddagen. Den kan också påverkas av ålder, fysisk aktivitet, ägglossning, graviditet, stress och sjukdom. Hudens temperatur skiftar ännu mer med omgivningen och säger inte alltid vad som händer inne i kroppen.

Det gör en ensam avvikande mätning svår att tolka. Jämför helst med hur du brukar ligga när du är frisk, mät på samma sätt och bedöm samtidigt hur du mår.

Så håller kroppen temperaturen jämn

Ett temperaturcentrum i hjärnan tar emot information från känselkroppar i huden och inne i kroppen. Nervsystemet och hormonsystemet hjälper sedan till att anpassa hur mycket värme kroppen bildar, behåller och avger.

När du blir varm vidgas blodkärlen nära huden. Mer varmt blod når hudytan, och svett kan kyla när vattnet avdunstar. Hög luftfuktighet, täta kläder och svag luftcirkulation kan göra den avkylningen mindre effektiv.

När du blir kall minskar blodcirkulationen i huden så att mindre värme försvinner. Huttring är små, snabba muskelrörelser som bildar extra värme. Dessa reaktioner är skydd, men de räcker inte alltid vid långvarig kyla, väta eller extrem värme.

Feber och överhettning är inte samma sak

Vid feber har kroppens temperaturcentrum ställt in sig på en högre nivå som en del av reaktionen på en infektion. Därför kan du frysa och huttra medan temperaturen stiger och svettas när den sjunker igen. En temperatur på 38,0 grader eller mer brukar räknas som feber.

Överhettning uppstår i stället när kroppen tar upp eller bildar mer värme än den kan göra sig av med. Det kan hända vid ansträngning i varmt och fuktigt väder, i en het bostad eller i en stängd bil. Då är problemet inte en ny temperaturinställning utan att kroppens kylning inte räcker till.

Det är därför missvisande att behandla alla höga temperaturer på samma sätt. Lägg också större vikt vid allmäntillståndet än vid decimalen på termometern. Nyfödda och äldre kan exempelvis ha en allvarlig infektion utan hög feber.

När värmen blir för mycket

Tidiga tecken på värmepåverkan kan vara svaghet, illamående och huvudvärk. Muntorrhet och mindre urin än vanligt kan tyda på vätskebrist. Fortsatt överhettning kan utvecklas till värmeslag, som är ett akut tillstånd.

Folkhälsomyndigheten pekar särskilt ut äldre, små barn, kroniskt sjuka och andra riskgrupper. WHO beskriver även att extrem värme kan belasta hjärta och njurar och förvärra bland annat hjärt-kärl-, lung- och diabetessjukdom. Risk beror på både temperatur, luftfuktighet, varaktighet, aktivitet, boendemiljö och personens hälsa.

Praktiska råd under varma dagar

• Följ officiella värmevarningar och undvik hård ansträngning under dagens varmaste timmar.
• Sök skugga eller en sval plats och använd lätta, löst sittande kläder.
• Drick regelbundet; behovet varierar, och personer med ordinerad vätskerestriktion behöver följa vårdens råd.
• Stäng ute solvärme dagtid och vädra när luften utomhus faktiskt är svalare.
• Titta till personer som kan ha svårt att känna törst, ta sig till svalka eller själva anpassa kläder och dryck.
• Lämna aldrig barn eller djur i en parkerad bil.

När kroppen blir för kall

En inre kroppstemperatur under 35 grader kallas hypotermi. Nedkylning kan uppstå i snö och kallt vatten men också i kylig, fuktig miljö över längre tid. Våta kläder och vind ökar värmeförlusten.

Huttring, fumlighet och tilltagande trötthet ska tas på allvar. När nedkylningen förvärras kan personen bli förvirrad, få sluddrigt tal och så småningom sluta huttra. Puls och andning kan bli långsamma och medvetandet påverkas.

För personen till skydd och byt våta kläder mot torra lager och filtar. Hantera en svårt nedkyld person varsamt. Kraftig nedkylning behöver sjukhusvård så snart som möjligt; ring 112 vid påverkat medvetande, onormal andning eller misstänkt allvarlig hypotermi.

Kan mat värma eller kyla kroppen?

Kryddor kan ge en varm känsla och vattenrika livsmedel bidrar med vätska. Det är inte samma sak som att de behandlar en farlig temperaturförändring. Ingefära återställer inte en sjunkande kärntemperatur, och vattenmelon eller en iskall handduk på pannan behandlar inte värmeslag.

Vid vardaglig värme kan dryck och sval miljö hjälpa kroppen. Vid feber, överhettning eller nedkylning behöver åtgärden utgå från orsaken och hur personen mår. Mat ska inte försena sjukvårdsrådgivning eller akut hjälp.

När bör jag söka vård?

Ring 112 om någon är förvirrad, medvetslös, har kramper, mycket svårt att andas eller misstänks ha värmeslag eller svår hypotermi. Följ larmoperatörens instruktioner.

Kontakta 1177 eller vårdcentral om du är osäker på en avvikande temperatur tillsammans med tydlig sjukdomskänsla, om febern inte utvecklas som väntat eller om en person i riskgrupp försämras. För spädbarn gäller särskilda råd där ålder, temperatur och allmäntillstånd avgör hur snabbt barnet behöver bedömas.

En återkommande temperatur som avviker från din vanliga nivå kan också behöva bedömas om den följs av andra symtom. Försök inte dra slutsats om infektion, hormonell sjukdom eller annan diagnos från temperaturen ensam.

Det viktigaste

Kroppstemperaturen varierar naturligt och kroppen reglerar den hela tiden genom blodflöde, svettning, huttring och värmeproduktion. Feber, överhettning och hypotermi är olika tillstånd och ska inte blandas ihop.

Se temperaturen som en del av bilden. Hur snabbt förändringen kom, vad personen utsatts för och hur hen mår avgör vad som behöver göras. Vid tecken på värmeslag eller svår nedkylning ska du söka akut hjälp.